Beskrivning
På sina håll kallas grönfinken ”dry-fågeln” – tidiga vårdagar hör man ofta fåglarnas lockläten från träden: drschyrs”. Under häckningen kan hanen visa upp en elegant sångflykt, och då kan sången likna en kanariefågelns drillar.
En kraftigt byggd fink med kraftig böjd näbb, svart hätta och lysande vit övergump. Den vuxna handen är röd på hals och buk medan honan är motsvarande tecknad med gråbrun undersida.
Större och mera jämnfärgat grågrön än grönsiskan. Locklätet är ett ständigt upprepat djyp-djyp och emellanåt med ett tvi-vui. Sången består av ett kanariefågelliknande av locklätet.
Vanlig fågelbordsgäst. De gamla fåglarna äter mest frön medan ungarna föds med insekter och uppmjukade frön. Grönfinken tycker om feta frön på fågelbordet såsom solrosfrön, hampfrön och jordnötter.
Grönfinken bygger bo i buskar, häckar eller i träd. Boet byggs av mossa, lavar och fina kvistar och är vanligtvis fodrat invändigt med tagel.
Vetenskapligt namn: Chloris chloris
Engelska: Greenfinch
Tyska: Grünfink
Franska: Verdier
Italienska: Verdone
Nederländska: Groenling
Spanska: Verderón Común